Ascii är inte så där väldigt överförtjust i när jag ska göra något som för henne anses som onödigt. "Hopp upp på stolen" betyder i hennes öron "kryp under stolen", nåväl försöka går ju men som vanligt vinner den som bestämmer. "Ok, jag är väl med då... är du säker på att det inte gör ont?"
Fjantiga hundar har jag inte mycket till övers för. Har jag bestämt att vi gör på ett visst sätt så är det bara att finna sig i det.
Vi har lärt oss misstaget att ömka en hund, Roxxy, vår äldsta hund har det alltid varit problem med i stort sett med all skötsel, henne får man lura.
T ex med kloklippningen, då åker klotången ned i fickan innan promenaden och sedan går vi och stannar rätt var det är, kort koppel, och fram med tången, då hinner hon inte ens reagera innan det är klart.
Asciis öronhår ansades med rakhyveln, före och efter...
Yla är en kanonhund, med på allt, spelar ingen roll vad man hittar på, bara man säger att hon blir fin.
Hon ser verkligen nyklippt ut, stackarn. Före och efter....
Dagens rätt idag blev med lite mer omsorg då vi skulle ha gäster. På menyn stod rådjursstek med gräddig rödvinchampinjonsås, kokt potatis och morot. Till det en klick av Hagas utsökta vinbärsgelé. Lördagen till ära ett glas rött.
Har man ouppfostrade gäster kan det se ut så här... Inte undra på att Yla gillar just dessa gäster. Mutning?
Gott var det! Även de andra blev bortskämda förståss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar