En skön dag i skogen

Bland det bästa som finns är att packa ryggsäckarna med fika, stoppa in 4 uppspelta aussies i bilen och åka till skogen. Oftast för att träffa de andra sökfantasterna och det gör vi två gånger i veckan. Roxxy får vara hemma och få sin väbehövda ostörda sömn, hon behöver verkligen sova ut ibland vilket hon inte kan när hon måste hålla koll på vad vi och de andra hundarna gör.

Denna gång var det Yla och Cleo som var med och vallade rutan medan de andra två skulle köra sök.
I år finns det gott om blåbär. Man passar på att äta när man figgar och väntar på att en hund skall hitta en. Vid den här tiden på året vill alla figga ofta.


Det finns fler som gillar bären, Cleo fastnar gärna vid en blåbärsbuske medan man undrar var hon tagit vägen.


Yla utnyttjar tiden med att springa mellan alla som vallar rutan sedan kan man ju undra vad hon gör...

...ett effektivt sätt att svalka sig genom att åla runt i mossan och kyla magen.


Det är spännande att gömma sig under ett kamoflagnät och se hunden som springer förbi för att vinden ligger åt annat håll, men lika snabbt fångar hunden vittringen, vänder och kommer direkt på legan. Nessie är duktig och det går inte att lura henne.

Här har hon hittat en figge (en stackars vilsegången människa) som hon visat för sin husse och de tar med sig figgen till gruppen.

När alla figgarna är funna är hon nöjd men håller koll på att gruppen går samlade tillbaka, hon har väl ingen lust att leta reda på dem en gång till (...eller så har hon det!)

Cordi, en snygg Boxerkille med vaken blick poserar villigt framför kameran och undrar när det är hans tur att leta reda på de förvirrade borttappade figuranterna.


Cordi och hans matte har blivit jätteduktiga. Det var ju bara drygt ett år sedan de gick en temadag i sök och sedan blev fast och blev mycket aktiva deltagare i den grupp vi startade. Det har varit roligt att följa Cordi i hans utveckling och jag lovar att han satt oss alla på prov... men det är nog det som är så roligt med att träna sökhundar, man får hela tiden vara en problemlösare.


Räkost på tub... det är belöning för en boxerkille det!


Ett annat ekipage som också utvecklats otroligt mycket och som tränar flitigt är Riesen Cissie och hennes husse. De gick en unghundskurs och jag såg att det fanns en stor potential och erbjöd dem en plats i sökgruppen. Jag tror inte någon av dem ångrat det.
Cissie är mycket fokuserad och har redan bestämt sig för att där ute finns en figge och den ska jag hitta!


Full fart... det är en kort beskrivning av Cissies sökarbete. Här kommer hon med lösrullen för att visa husse att det ligger en människa i skogen!!

Så fint hon går bredvid sin husse... det gjorde hon inte förut... Jag tror att har man en Riesen så har man otroligt stort tålamod samt en envishet som är större än hundens men när allt stämmer så har man en hund som inte ger upp i första taget.


Nemo är en rikigt duktig schäferkille. Tillsammans med sin matte gör han alltid ett bra jobb, men så har ju hans matte väldigt lång erfarenhet också.


Sen då, då var det vår tur. Här är några bilder av Ascii medan vi värmde upp... för fota samtidigt som man kör hund det klarar nog ingen.

Årets första sökträning

I dag var det dags för årets första sökträning.
Redan när korven togs fram ur kylen, skars i bitar och snusdosorna fylldes så visste hundarna precis vad som väntade. När sedan ryggan togs fram ur garderoben så blev det ett väldans liv. Nu var det ju så tråkigt att man var tvungen med en turordning, Ascii drog startnummer ett.

Husse figgade bakom en snöhög och Ascii skickades med kommando "sök", hämtade lösrullen och full fart till mig. När hon sedan fick kommandot "visa" så var det ännu mer full fart till husse och korven.
Nästa skick var figgen gömd bakom en av bilarna, man tar vad man har. Nu var inte legorna så viktiga för nu skulle vi testa av om det vi kört in i höstas fanns kvar. I slutet av hösten hade vi börjat träna med fast rulle. Men det var inga problem, det gick med lite hjälp från figgen. Lika bra påvis och såååå jättekul tyckte Ascii, äntligen SÖÖÖK!
Tredje och fjärde skicken tog hon sin fasta rulle, som om hon inte gjort annat.

Yla som tränat sök länge och vet precis vad hon ska göra men hennes intensitet är svår att balansera, alltid överladdad så därför blev det startskall både på söket och påviset. Det blir bättre om jag lägger in korvpauser samt att hon får vänta tills hon går ned i varv, det jobbade vi vidare på och de sista skicken var hon tyst.
Så bytte vi plats och jag figgade för Nessie som är husses hund.

Även hon var turboladdad. Problemet med henne är att det ofta snurrar till lite för mycket i huvudet när hon är så laddad att det oftast blir fort och fel, glömmer slå på näsan (använder luktsinnet alltså), men även här med lugnt arbete från husse och tydlighet hjälper henne. Hon körde lösrulle och det var nog för henne att hålla reda på idag, årets första sökträning.