I dag är det ett år sedan Cleo opererades efter att hon slitit av korsbandet. Det hände i november 2008 och pga en feldiagnos hos en privatpraktiserande vet fick hon gå 14 dagar med medicinering utan att kunna gå på sitt vänsterben. Tyvärr, så trodde vet att problemet satt i ryggen och att hoppa på tre ben är inte bra och felbelastningsskador i höft och rygg med pålagringar som följd kunde senare konstateras.
Eftersom hon inte blev bättre med inflammationshämmande och smärtlindring åkte vi till Ultuna i stället där de efter röntgen konstaterade att korsbandet var avslitet. Tyvärr kunde hon inte få operationstid förrän efter jul-och nyårshelgerna men i januari 2009 sattes en fiskelina in och sedan följde en lång rehabilitering.
Kjerstin på Ultunas rehab mätte muskler och jämförde höger och vänster ben samt la upp ett träningsprogam. Hon är verkligen jätteduktig!
Till en början fick Cleo gå i vattentrasken 1 gång i veckan samt 20-minuters promenader hemma samt böj- och sträckövningar. Så smångingom fick hon gå i vattentrasken 2 gånger i veckan och hon byggde upp muskler i det skadade benet. Kjerstin följde upp och mätte.
Under hela våren kämpade vi med träningsprogrammet, smärtlindring och koppelrastning. Det gick sakta men säkert framåt. Norocarp kunde vi minska ned till en tablett per dag för att sedan sluta helt.
Ett bakslag blev det i somras då Cleo hoppade runt bland blåbärsriset lite för vilt innan jag fick hejd på henne och blev halt igen. Vi satte in Norocarp igen och återigen kortare koppelpromenader, efter en månad drygt blev hon så bra att hon kunde utöka promenaderna och sluta med smärtlindringen.
Under hösten har hon kunnat hänga med på alla promenader och inte visat någon hälta men hon får heller inte busa med de andra hundarna för hon har inga begränsningar i leken, helvild som bara hon kan vara. Hon har också fått ett back-on-track att bära någon timme om dagen inomhus vilket hjälper henne speciellt då hon legat ett tag, hon rör sig också bättre och jämnare.
Hon får naturligtvis inte längre köra agility eller andra krävande aktiviteter men när man fyller 11 så bör man bara få vara hund och ha ett bra liv.
Aussien är en "överrörlig" ras och det händer att korsband går av, men vi vet att det går att få tillbaka en någorlunda rörlighet bara man har tålamod.
Eftersom hon inte blev bättre med inflammationshämmande och smärtlindring åkte vi till Ultuna i stället där de efter röntgen konstaterade att korsbandet var avslitet. Tyvärr kunde hon inte få operationstid förrän efter jul-och nyårshelgerna men i januari 2009 sattes en fiskelina in och sedan följde en lång rehabilitering.
Kjerstin på Ultunas rehab mätte muskler och jämförde höger och vänster ben samt la upp ett träningsprogam. Hon är verkligen jätteduktig!
Till en början fick Cleo gå i vattentrasken 1 gång i veckan samt 20-minuters promenader hemma samt böj- och sträckövningar. Så smångingom fick hon gå i vattentrasken 2 gånger i veckan och hon byggde upp muskler i det skadade benet. Kjerstin följde upp och mätte.
Under hela våren kämpade vi med träningsprogrammet, smärtlindring och koppelrastning. Det gick sakta men säkert framåt. Norocarp kunde vi minska ned till en tablett per dag för att sedan sluta helt.
Ett bakslag blev det i somras då Cleo hoppade runt bland blåbärsriset lite för vilt innan jag fick hejd på henne och blev halt igen. Vi satte in Norocarp igen och återigen kortare koppelpromenader, efter en månad drygt blev hon så bra att hon kunde utöka promenaderna och sluta med smärtlindringen.
Under hösten har hon kunnat hänga med på alla promenader och inte visat någon hälta men hon får heller inte busa med de andra hundarna för hon har inga begränsningar i leken, helvild som bara hon kan vara. Hon har också fått ett back-on-track att bära någon timme om dagen inomhus vilket hjälper henne speciellt då hon legat ett tag, hon rör sig också bättre och jämnare.
Hon får naturligtvis inte längre köra agility eller andra krävande aktiviteter men när man fyller 11 så bör man bara få vara hund och ha ett bra liv.
Aussien är en "överrörlig" ras och det händer att korsband går av, men vi vet att det går att få tillbaka en någorlunda rörlighet bara man har tålamod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar